Behövde en liten paus från bloggandet. Har varit så himla mycket annat på gång i familjen Nord/Valinders liv men nu börjar allt falla på plats. Jag har börjat jobba en dag i veckan, fredagar då Jens är hemma och får ro om Isak alldeles själv. En bra kombination som fungerar ypperligt för oss. Första dagen jag skulle gå till jobbet hade jag dock en separationskris utan dess like... Jag kunde inte sova på natten, hur skulle jag kunna vara borta så många timmar från Isak? Hur skulle han och Jens klara sig? Hur skulle det gå med maten? osv... Klockan hann bli mycket innan jag till slut somna av utmattning. Självklart gick allt som smort här hemma och det var riktigt kul vara tillbaka på jobbet och upptäcka att man är saknad och få sitta och dricka kaffe i lugn och ro. Jag älskar att vara hemma med Isak på dagarna men att få gå till jobbet en dag i veckan har gjort att jag uppskattar veckans resterande 4 dagar ännu mer. Isak och jag har också hunnit med en sväng till Göteborg och min älskade Göteborgsfamilj. Vi hade ett par supermysiga dagar med Isaks mormor och morfar, hans mostrar och hans morbror samt alla hans underbara kusiner. Vilken familj vi har där nere. Ni är helt fantastiska. Jag saknar er varje dag och jag önskar så Strängnäs och Göteborg låg närmre varandra. Vi är lyckligt lottade i familjen Nord/Valinder... en helt underbar familj i Strängnäs och en lika underbar i Göteborg...
När man blir mamma förändras man. Det är oundvikligt. Bli mamma är något stort, något av det största man kan göra i sitt liv. Helt plötsligt har fokus flyttats från att jag skall vara nöjd och må bra till att Isak skall vara nöjd och må bra. Jag har nu, tillsammans med Jens, hela ansvaret för Isaks liv. Stort, skrämmande men också alldeles underbart. Jag inser också att jag blivit en sådan mamma som jag aldrig trodde jag skulle bli. Isak är hela mitt liv nu och jag fullkomligt älskar det. Jag sa innan hur jag skulle hantera saker men det är väldigt lätt innan och väldigt svårt när din bebis väl är här och är en alldeles egen liten unik person. Jag gör så gott jag kan och försöker verkligen hålla fast vid det gamla livet också och vännerna som fanns där. Jag kan förstå att det kan vara svårt när en vän får barn men på ett sätt är jag ändå gamla vanliga Lotta.. och Jens är samma gamla vanliga Jens... även om vi också är mamma och pappa...
Nu är helgen snart slut och imorgon är det måndag igen. Jag är sååå trött på snön... varenda promenad med vagnen är ett träningspass.... hoppas på tö och mycket sol den här veckan. Jag skulle behöva det för att muntras upp lite...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Va roligt att ni är tillbaka i bloggvärlden!! Jag kikade in på din blogg för bara ett par timmar sen för att titta om ngt nytt hade dykt upp. Lustigt!
SvaraRaderaHärligt att du har börjat jobba lite. Det är skönt att komma ifrån lite och även upptäcka att det går fantastiskt bra utan mamma i närheten. Jag jobbar oxå lite grand nu. Lite helger då och då. Superskönt att komma ut i "vuxenvärlden" för några timmar. Men oj vad man längtar efter dom små!!!!
Ha det så bra och ta hand om er!! Kram